Är du religiös, min vän?

Att Sverige är ett sekulariserat land går inte att komma ifrån. Tydligast märks det när man kastas in i ett land som inte är lika sekulariserat.

Exempel 1:
När jag skulle börja jobba som mäklare fick jag fylla i information om mig själv i ett dokument. Mitt namn, min adress, närmast anhöriga i landet, telefonnummer. Och... religion. Jag tvekade. Ska verkligen en arbetstgivare behöva veta vilken religion jag tillhör? Tillslut lämnade jag fältet tomt. Sådant där kan ju leda till diskriminering, det vet man ju! Min religion är min ensak!

Chefen från personalavdelningen tog inte emot pappret. Istället böjde han sig fram över bordet, spände ögonen i mig och pekade på fältet för religion. "Jag tror att du glömde fylla i det här". Hans röst dundrade och jag insåg att min osäkerhet måste ha synts i mina ögon och att jag gjort något dumt.

Snällt fyllde jag i Christian. Och Protestant, Lutheran och Baptist också, för säkerhets skull. Jag ville inte ha något mer dunder från andra sidan skrivbordet.

Många gånger senare fick jag berätta vilken religion jag tillhörde, både för kunder, kollegor och icke nordeuropeiska vänner.

Exempel 2:
När en av de senaste rekryteringarna på mitt nuvarande jobb gjordes hörde jag mig själv fråga den nya killen om han var muslim. Killen i fråga är svensk men har arabiska föräldrar, och jag tyckte att frågan var befogad.

Killen hajjade till och jag såg samma förvåning som mina egna ögon måste ha speglat när jag började jobba som mäklare för länge sedan. "Nej, jag är inte muslim. Jag är kristen." svarade han, med ett svagt frågetecken och det-ska-väl-du-skita-i i rösten.

Det är i sådana ögonblick man inser att även några år borta påverkar en mer än man tror. Det som jag förr såg som framfusighet, ser jag nu som något helt naturligt.

Svenskar har djupt inom sig oftast en slags flummig "jag-tror-inte-på-Gud-men-på-någon-slags-makt-och-jag-kan-väl- säga-att-jag-är-kristen-men-det-är-egentligen-kulturen-jag-menar" som de nästan aldrig reflekterar över.

Här är det en helt annan sak. Att veta vad alla andra har för religion säger plötsligt en hel del om personen och det känns mycket viktigt.