Guld med täljkniv

Det är allmänt känt i Sverige att man tjänar pengar som smör i Dubai. Skattefritt, alla har råd med hemhjälp och fruarna behöver inte arbeta. Jag vågar nästan inte berätta att jag bor här när jag är hemma på besök och träffar personer jag inte träffat förut, eftersom jag får superrik och ytlig kapitalist skrivet i pannan. Vem är jag som kommer här och tror att jag är något? Tror jag att jag är bättre än någon annan, eller vad?

Faktum är att verkligheten (tyvärr) inte är lika skimrande som dikten.

Det är sant att många har hemhjälp. Själva har vi städhjälp en gång i veckan och lämnar in tvätten för strykning på ett tvätteri istället för att stryka själva. Det är också sant att många barnfamiljer har en heltidsanställd hemhjälp boende hos sig, en hemhjälp som tar hand om allt hushållsarbete och mycket av arbetet med barnen också. Men det beror det inte på att man är superrik. Istället beror det på att arbetskraften inom vissa områden är så billig.

Häromdagen fick jag ett mejl från en arbetslös byggnadsarbetare i Sverige som just nu gjorde praktik och byggde om ett varuhus. Han hade byggutbildning och truckkörkort, och hade nu hört att man som byggare kunde tjäna 15000 i månaden. Och då snackade han dollar. Det bar mig emot att säga att en vanlig byggnadsarbetare här på sin höjd tjänar tvåtusen i månaden plus boende och mat (i något som vi nog skulle kalla smutsigt skjul).

Dubai jämförs ofta med London och Hong Kong i den lokala pressen. Egentligen är att det mer är som Vilda Västern. Hit kommer guldgrävarna vallfärdande i hordar i hopp om att hitta en guldklimp. Även lurendrejare och glädjeflickor flockas här, och spriten flödar trots att vi är mitt i ett muslimskt land. Många vässar armbågarna och lyckas sedan gräva fram lite guld. Cash is king, och lagen är flexibel och möjlig att påverka om du har rätt kontakter. Samtidigt finns nybyggarandan, entreprenörskapen och nytänkandet och möjligheterna är många för de med rätt inställning.

Välkommen du också till Vilda Västern!